https://www.gp.se/debatt/riksdag-och-regering-börja-ta-ert-ansvar-för-matsvinnet-nu-1.21424131
Sverige och merparten av världens länder har antagit FN:s globala mål 12.3 ”att till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd”. Att nå detta mål är en ödesfråga som sträcker sig långt utanför utmaningen att lyckas försörja mänskligheten i en framtid med växande befolkning och ändrat klimat. Och det kräver drastiska beslut från våra politiker nu.
Ett enormt slöseri
Enligt den senaste globala beräkningen (som gjordes av FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO 2011) äts en tredjedel av all mat som produceras inte upp. Produktionen av denna mat har genererat enorma mängder växthusgaser, skapat näringsläckage som övergöder våra sjöar och hav, minskat den biologiska mångfalden och tagit en försvarlig del av jordens resurser i anspråk.
Enligt konsultföretaget Boston Consulting Group går varje år 1,6 miljarder ton livsmedel förlorade, till ett värde av 1 200 miljarder dollar. Det handlar om mat som skulle räcka för att mätta världens 900 miljoner svältande fyra gånger om.
Dessa förlorade livsmedel har dessutom under sin väg från jord till bord, gett upphov till åtta till tio procent av mänsklighetens växthusgasutsläpp
Dessa förlorade livsmedel har dessutom under sin väg från jord till bord, gett upphov till åtta till tio procent av mänsklighetens växthusgasutsläpp, och konsumerat en fjärdedel av allt färskvatten som används inom jordbruket. Även i Sverige uppstår varje år stora mängder matsvinn som påverkar miljön och klimatet, och som kostar hushållen och offentliga måltider miljarder.
Måste prioriteras
Det är ingen överdrift att påstå att målet om att minska matsvinnet är en fråga som borde hamna högt upp på våra politikers prioriteringslista. Behovet av att göra detta slås gång efter annan fast i tunga vetenskapliga rapporter. Nu senast häromveckan i två rapporter, en från FN:s klimatpanel IPCC och en i den ansedda tidskriften the Lancet.
För svensk räkning är en kraftfull satsning på att minska matsvinnet avgörande för att leva upp till den nationella livsmedelsstrategi och den handlingsplan för minskat matsvinn som regeringen tagit fram. Det är också ett arbete som måste göras för att nå de nationella miljömålen som regeringen satt upp, och för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s målsättning om halverat matsvinn som regeringen skrivit under.
Tid för handling
Erfarenheter från Norge och Storbritannien visar att en effektfull strategi för att minska matsvinnet kräver ett långsiktigt politiskt stöd, och en vilja att skjuta till de pengar som krävs för att genomdriva förändringsarbetet. I Sverige har den viljan hittills lyst med sin frånvaro. För perioden 2017-2019 öronmärkte regeringen totalt 2,5 matsvinnsmiljoner per år till de tre myndigheterna: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, som har till uppdrag att genomföra Sveriges handlingsplan för minskat matsvinn. Det är på tok för lite.
Våra folkvalda måste inse att vi står vid ett historiskt vägskäl, där kraftfulla satsningar på att sluta slösa med vår mat kommer att spela en viktig roll
Vi vill därför uppmana både regering och riksdag att sluta prata, och på allvar förstå att omställningen till en resurseffektivare livsmedelskedja kommer att kosta skattepengar och kräva drastiska beslut. Möjligheter att ta ett första steg mot detta nya tillstånd ges i dag den 12 december, då alla ledamöter i riksdagen ska samlas för att diskutera 2020 års budget för satsningar på livsmedel och areella näringar.
Våra folkvalda måste inse att vi står vid ett historiskt vägskäl, där kraftfulla satsningar på att sluta slösa med vår mat kommer att spela en viktig roll. De val som görs de närmaste åren kan bli avgörande för våra möjligheter att bygga en hållbar framtid. Det är dags för er att ta ert ansvar och fatta kloka beslut. Och att göra det nu.
Styrelsen för Föreningen Matsvinnet
Karin Forsgren , ledamot och vd Garveriet
Kristoffer Gunnartz , vice ordförande och vetenskapsjournalist och hållbarhetskonsult
Louise König , ledamot och Chef Hållbar Affärsutveckling Ramboll Sverige
Åsa Stenmarck , ledamot och civilingenjör
Ingrid Strid , ledamot och forskare på matsvinnsområdet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Mårten Thorslund, ordförande och miljövetare
Louise Ungerth , ledamot och matsvinnsexpert